Följdleveranser avser kompletteringar till en tidigare genomförd export. Ursprungligen avsågs endast reservdelar men begreppet har sedan 1950-talet successivt utvidgats till att idag bestå av ett tiotal kategorier, exempelvis ammunition, uppgraderingar och besläktad materiel.
Riktlinjerna för följdleveranser är i jämförelse med nya leveranser mycket vaga, vilket har lett till diskussioner (se ex. SOU 1999:38). Riktlinjerna innebär att tillstånd till reservdelar bör ges om inte ovillkorligt hinder möter. I praktiken innebär det att om Sverige har exporterat krigsmateriel till en
- stat som hamnar i väpnad konflikt med en annan stat,
- stat som invecklas i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt,
- stat som får inre väpnade konflikter, eller till
- stat där omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna utbryter, så bör Sverige tillåta ytterligare export.
