Sedan hösten 2005 samarbetar Svenska Freds med den tjetjenska människorättsorganisationen Tjetjeniens Mödrar. Tjetjeniens Mödrar arbetar främst med att söka efter spårlöst försvunna i de båda krigen och de har ett kontor i Groznyj där de tar emot hjälpsökande.
Senaste nytt
- Kampanj för att anställa en advokat. Tjetjeniens Mödrar har startat en insamling till en advokat för att kunna driva alla sina fall mot människorättsbrott.
- "Krigens sista bomber exploderar nu". Läs intervjun med ordförande Madina Magomadova i Svenska Freds tidning Pax (nr 5 2010).
- "Tjetjeniens mödrar syns på Facebook". Tjetjeniens Mödrar planerar en hemsida för att synas mer. Läs om det i Pax (nr 5 2010), och visa stöd genom att 'gilla' dem på Facebook.
Information in English about Mothers of Chechnya
Информация об организации Матери Чечни на русском языке
Krigen i Tjetjenien
Det första kriget i Tjetjenien pågick mellan åren 1994 och 1996. Det andra kriget bröt ut 1999 och tog officiellt sett slut 2006 då den tjetjenske krigsherren Basajev dödades. Den 17 april 2009 förklarade Ryssland att deras antiterroristoperation som pågått i Tjetjenien var avslutad.
Idag håller huvudstaden Groznyj på att återuppbyggas, men det råder ett bedrägligt lugn. Tjetjenen styrs med järnhand av den Moskvatrogne presidenten Ramzan Kadyrov. Även om kriget officiellt är över finns det rebeller kvar och presidenten skyr inga medel att förinta dem. Godtyckliga arresteringar och kvarhållande av misstänkta är vanligt förekommande. Trots att tortyr är förbjuden enligt artikel 21 i den ryska författningen finns det omfattande och trovärdiga uppgifter om att det i både ryska och tjetjenska maktstrukturer används tortyr vid förhör av misstänkta.
Idag återuppbyggs huvudstaden Groznyj, men lugnet bedrar. Tjetjenien styrs med järnhand.
Systematiska övergrepp på civilbefolkningen
Människorättsorganisationer (Human Rights Watch, Memorial, Tjetjeniens mödrar, Amnesty International mfl) rapporterar oberoende av varandra att det sker omfattande och systematiska övergrepp på civilbefolkningen. Säkerhetssituationen försämrades radikalt under 2009 och den ryska MR-organisationen Memorial har uppgifter på att 90 personer kidnappades i Tjetjenien under förra året. Av dessa släpptes eller köptes 58 personer fria, 10 hittades döda, 18 är försvunna och 4 under utredning. Memorial bevakar bara 30 % av Tjetjenien så siffrorna kan i själva verket vara mycket högre. Istället för att låta folk försvinna så "råkar" man ofta ha ihjäl dem under förhör i häkten. Sedan förses de med gevär och motståndsrörelsens kläder och anklagas för att ha dött i strid. På så sätt slipper man besväras av anhöriga och MR-aktivister som letar efter dem. Under sommaren och hösten 2009 mördades flera kända MR-aktivister och hoten mot ideella organisationer ökade markant. Konflikten har spritt sig till grannrepublikerna Ingusjien och Dagestan men även i Nordossetien och Kabardino-Balkarien håller våldet på att trappas upp.
Varannan tjetjensk familj har förlorat familjemedlemmar
Innan det första Tjetjenienkriget bröt ut levde enligt officiella uppgifter omkring 1 miljon människor i Tjetjenien. Idag uppskattas den siffran till cirka 500 000 människor. Hundratusentals människor har dött under konflikten och många har lämnat Tjetjenien och lever idag som flyktingar i grannrepublikerna. Under de två krigen kan upp till 18 000 människor ha försvunnit i Tjetjenien. Det innebär att varannan tjetjensk familj letar efter minst en försvunnen familjemedlem. Människor nekas rätten att få veta vad som hänt deras anhöriga. Ovissheten om vad som hänt tär på anhöriga och vänner till de försvunna och många traumatiseras och lider svårt av depressioner. Att inte veta vad som hänt ens släktingar innebär ett stort psykologiskt lidande och det kan få allvarliga konsekvenser inte bara för den enskilde drabbade utan på samhället som helhet. Försvinnandena och bristen på information kring dessa utgör ett stort hinder på vägen mot fred och försoning.
Tjetjeniens Mödrar
Tjetjeniens mödrar bildades 1995 och har omkring 1000 medlemmar. Deras huvudsakliga uppgift är att leta efter människor som försvunnit i Norra Kaukasus.
Medlemmar i Tjetjeniens mödrar.
Tjetjeniens mödrar:
- Erbjuder gratis juridisk rådgivning till tjetjenska medborgare som söker efter försvunna personer.
- Vänder sig till ryska myndigheter och begär information och protokollsutdrag.
- Arbetar för att få fall med försvinnanden att tas upp i Europadomstolen i Strasbourg.
- Har kontakt med FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och andra FN-organ för att diskutera arbetet med att fastställa dessa försvunna människors öden.
- Reser i norra Kaukasus men även i övriga Ryssland för att leta efter människor som förts bort. De letar utanför fängelser och knyter kontakter med fångar som arbetar utanför murarna, de pratar med fångar som nyligen frigetts och de får information från ideella organisationer (t.ex. ICRC) som hjälper familjer att återförenas efter att någon suttit fängslad och släppts fri.
De har även:
- Ordnat utbildnings- och rehabiliteringsprogram för krigsoffer och driva psykologiska rehabiliteringsprogram för traumatiserade kvinnor och barn.
- Hållit utbildningar och seminarier om mänskliga rättigheter och fredsfrämjande verksamhet i Tjetjenien.
Ordförande i Tjetjeniens Mödrar, Madina Magomadova.
Svenska Freds har samarbetat med Tjetjeniens mödrar sedan hösten 2005. Vi stöder dem i deras sökande efter spårlöst försvunna och arrangerar bland annat seminarier kring organisationsutveckling, självhjälpsgrupper och bearbetande av stress. Vi träffas flera gånger per år och har täta kontakter med organisationens ordförande Madina Magomadova.
Faktablad om Tjetjeniens mödrar och läget i Tjetjenien (pdf)
