Debattartikel av Frida Blom, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, och Lena Hjelm-Wallén, ordförande i Svenska Afghanistankommittén, publicerad i Göteborgs-Posten 18 februari 2006.

Belgien första land att förbjuda klusterbomber
– Svenska Afghanistankommittén och Svenska Freds kräver att Sverige följer efter

I förrgår skapade Belgien nedrustningshistoria genom att som första land i världen införa ett förbud mot klusterbomber. Trots intensivt motstånd från försvarsindustrin röstade parlamentet med överväldigande majoritet igenom en lag som förbjuder klusterbomber.

Det är inte första gången som Belgien skapar nedrustningshistoria. 1995 blev Belgien världens första land att förbjuda personminor. Efter påtryckningar från bl a Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Svenska Afghanistankommittén blev Sverige snart det fjärde landet som förbjöd personminor. Detta ledde sedan fram till det internationella minförbudet som idag 148 länder är bundna av.

Nu hoppas vi att Sverige ska följa även Belgiens exempel att förbjuda klusterbomber. På sikt vill vi se ett internationellt förbud mot klusterbomber.

En klusterbomb är en bombkapsel som öppnar sig uppe i luften och sprider ut en mängd ”småbomber” över ett större landområde. Klusterbomber drabbar civila människor på framför allt två sätt:

För det första sprids småbomberna över ett så stort landområde att det har visat sig omöjligt att i praktiken försäkra sig om att civila människor inte finns i området. Sannolikheten att civilbefolkningen skadas vid de explosioner som uppstår när småbomberna träffar mark är därför stor.

För det andra är det många småbomber (upp till 30 %) som inte exploderar som avsett när de träffar mark. De oexploderade småbomberna, så kallade ”blindgångare”, utgör dödsfällor för civilbefolkningen långt efter krigens slut, och fungerar därmed ungefär som landminor. Skillnaden är att minor i första hand skadar medan blindgångare från klusterbomber i större utsträckning dödar oskyldiga civila.

Afghanistan är efter 25 år av väpnad konflikt ett av de länder i världen som är värst drabbat av minor och klusterbomber. Problemet förvärrades när USA under sin krigföring 2001-2002 släppte 1 228 klusterbomber innehållande 248 056 småbomber över Afghanistan. Enligt en mycket låg beräkning blev minst 12 400 blindgångare liggande kvar på marken efter anfallet. Dessutom släpptes klusterbomber ibland över befolkade områden, med följden att civila afghaner dog och skadades också i själva anfallet även av de småbomber som exploderade som avsett.

I Afghanistan beräknar man att ca 100 personer, varav 90 % civila, dödas eller skadas per månad i olyckor med klusterbomber eller minor. Totalt finns det ca 100 000 människor som överlevt men skadats svårt av sådana olyckor. Svenska Afghanistankommittén arbetar aktivt med att se till att de skadade får vård och rehabilitering.

Svenska Freds ser som sin roll att opinionsbilda mot klusterbomber. För två år sedan bildade Svenska Freds tillsammans med bl a Human Rights Watch och Handicap International en internationell koalition mot klusterbomber, ”Cluster Munition Coalition”, som idag har 161 medlemsorganisationer världen över.

Opinionen mot klusterbomber växer internationellt. I november 2005 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan världens länder att på allvar ta tag i klusterbombsproblemet. Europaparlamentet har efterlyst ett omedelbart moratorium mot klusterbomber och antog i januari 2006 också en resolution som uppmanar till en ”utrotning” av klusterbomber. I Schweiz, Italien och Uruguay förbereds eller diskuteras lagförslag om förbud av klusterbomber. Liknande initiativ är på gång i Österrike, Tyskland och Frankrike. Norges nya regering deklarerade i oktober 2005 att regeringen ska ”arbeta för ett internationellt förbud mot klusterbomber”.

Inte förrän nu har dock något land förbjudit klusterbomber, och det är i ljuset av det som Belgiens beslut är historiskt.

I Sverige tycks än så länge tyvärr påstådda militära försvarsbehov väga tyngre än humanitär omsorg. Sverige har endast en typ av klusterbomb, ”Bombkapsel 90”, som släpps från stridsflygplan JAS 39 Gripen. Bombkapsel 90 kan innehålla upp till 72 stycken småbomber som är utrustade med vissa säkerhetsfunktioner som gör att risken för blindgångare är så låg som 1 %.

Regeringen anser att den låga risken för blindgångare innebär att bombkapsel 90 inte utgör någon större fara för civilbefolkningen. Detta kan dock ifrågasättas, huvudsakligen av två skäl.

För det första resulterar även klusterbomber som har en felmarginal på 1 % i stora mängder blindgångare. Även om alla de klusterbomber som USA-koalitionen använde i Irak enbart under krigets tre första veckor i mars/april 2003 skulle ha haft en felmarginal på endast 1 % (i själva verket var felmarginalen betydligt högre) så skulle det ändå ha resulterat i så mycket som 20 000 blindgångare.

För det andra är risken stor att småbomberna som sprids från Bombkapsel 90 träffar civila mål vid själva anfallet. Bombkapsel 90 skjuter nämligen ut upp till 72 stycken småbomber över ett område på ca 250 x 400 meter, och om flera bombkapslar används blir det totala området ännu större. Erfarenheter från tidigare användning av klusterbomber runtom i världen har visat att det i praktiken är omöjligt att garantera att civila personer inte ska befinna sig i så stora områden, i synnerhet när klusterbomber liknande Bombkapsel 90 används över befolkade områden.

Enligt uppgift från Utrikesdepartementet är Bombkapsel 90 ”huvudsakligen framtaget för invasionsförsvaret och utgör en väsentlig del av den svenska försvarsförmågan”. Det påstås vidare att ”vapnet bedöms i dagsläget inte kunna ersättas med alternativa vapensystem”.

Dessa argument håller inte. Invasionshotet mot Sverige är idag praktiskt taget avskrivet. Om Sverige mot all förmodan skulle bli föremål för invasion har vi svårt att tro att svensk militär skulle fälla bombkapsel 90 på svenskt eller angripande lands territorium. Riskerna för civilbefolkningen skulle vara för stora, och kostnaderna för röjning skulle bli enorma. Vi tvivlar på att svenska folket skulle vilja se klusterbomber användas av Sverige.

I länder som drabbats av klusterbomber är de negativa humanitära konsekvenserna större än den militära nyttan. Sverige bör därför följa Belgiens exempel och omedelbart införa ett förbud mot klusterbomber. Därmed kan Sverige trovärdigt argumentera för ett internationellt förbud av dessa vapen.

Frida Blom, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Lena Hjelm-Wallén, ordförande, Svenska Afghanistankommittén