Europas ökande beroende av rysk energi kan få både positiva och negativa konsekvenser för EU:s möjligheter att påverka den i många aspekter bekymmersamma politiska utvecklingen i Ryssland. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anser att dessa påverkansmöjligheter till mångt och mycket bestäms av den politiska viljan inom unionen att sätta press på Kreml.
Många bedömare oroar sig för att en ökad energiimport skulle minska EU:s politiska spelrum genom att unionen placerar sig i en beroendeställning gentemot Ryssland. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen arbetar för en positiv demokratisk utveckling i Ryssland och vi ser energifrågan som något som kan anta många olika former, delvis beroende på hur EU i framtiden spelar sina kort. Svenska Freds är oroad över den nuvarande utvecklingen i Ryssland med tanke på situationen i Tjetjenien, det minskade utrymmet för oberoende media, den utbredda pennalismen inom armén, de ökade svårigheterna för det civila samhället att verka som en självständig aktör, samt över bristen på en politisk opposition som kan utöva inflytande över den politiska utvecklingen i landet.
Svenska Freds uttrycker givetvis oro över att den ryska regeringen kan komma att försöka använda sig av EU:s energiberoende i syfte att förhindra en kritisk granskning av den samhälleliga utvecklingen. Vi anser dock att ett sådant energiberoende även kan skapa utrymme för dialog och öka unionens påverkansmöjligheter i Ryssland. Detta på grund av det ömsesidiga beroende som skapas genom import av rysk gas och olja. Det är problematiskt att viktiga delar av den ryska energisektorn befinner sig under statligt styre, såsom det väldiga energibolaget Gazprom, eftersom det ökar möjligheterna för den ryska staten att använda energin som ett verktyg för att utöva politiska påtryckningar. Visst förstärker detta hotbilden för EU, men unionen kan inte låta detta styra sitt agerande gentemot Ryssland.
En bristande kritik gentemot Ryssland går nämligen inte hand i hand med EU:s intressen. Den främsta anledningen till detta bör givetvis vara att EU:s arbete ska bygga på grundläggande värderingar såsom demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och unionen bör låta allt sitt arbete vila på dessa grunder. Givetvis så bör unionens samarbete med Ryssland inte utgöra något undantag. Det visar på en betydande brist på moral från EU:s sida att bedriva en utbredd handel, så som en ökad energiimport skulle innebära, utan att göra sitt yttersta för att påverka den samhälleliga utvecklingen i Ryssland.
Om inte denna anledning är tillräcklig så belyser vi också den ekonomiska ekvationen. EU:s ökade energiberoende resulterar nämligen med största sannolikhet i att Ryssland blir än mer ekonomiskt beroende av EU än unionen för närvarande är, eller i framtiden kommer att bli, av Ryssland. Den ryska exporten av gas och olja utgör en betydande del av den ryska ekonomin och EU-länderna är ofta starka kunder som den ryska staten gärna exporterar till. Ryssland vill framstå som en pålitlig ekonomisk partner och eftersom den ekonomiska insatsen är så stor så skulle man med stor sannolikhet tänka efter noga innan man gav sig på en politisk manöver som skulle kunna äventyra betydande delar av den ryska ekonomin.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen ser att EU har stora möjligheter att genom sin ekonomiska och politiska styrka utöva påtryckningar på den ryska regeringen att utveckla samhället i en mer demokratisk riktning. Man borde dock framföra sin kritik genom en enad front. Nationella särintressen kommer alltid att existera inom unionen men man får inte låta dessa intressen hindra att man gör sitt yttersta för att framföra ett gemensamt budskap. Ett EU som framför sin ståndpunkt genom en korus av olika röster har inte samma styrka som ett EU som med en enda hög och ljudlig stämma visar sitt motstånd.
Marina Henrikson
Rysslandsgruppen
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Paulina Kluge
politisk sekreterare för demokratifrågor i Ryssland
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen




