FMV-chef tog emot mutor från Saab
I dagens Metro, papperstidningen, såg min kollega Charlotta den här notisen: "FMV-chef dömd för mutbrott". 12 000 kronor i böter, förvånansvärt låg summa måste jag säga.
Ser man på. FMV och Saab svirar på stan. Förutom att Saab levererar tjänster och materiel till FMV så klart.
FMV-chef tog emot mutor från Saab
Obamas första halvlek förbi
Det är drygt två år sedan Obama tillträdde som president i Vita Huset. Idag kommenterar jag kort på DN.se om hans misslyckanden, framgångar och chanser till omval.
Omfattningen av vad George W Bush gjorde med det internationella samfundet i termer av krig mot terror, ökad militarisering, misstro och raserade samarbeten är fortfarande oöverblickbara. Obama är betydlig bättre än Bush men ingen fredsduva.
I grunden ett sundhetstecken
Värnpliken är vilande och försvarets personalförsörjning ska lösas med frivillighet. Detta är ett stort framsteg.
I dagarna har det rapporterats om att Försvarsmakten inte lyckats rekrytera tillräckligt med soldater och sjömän. Jag tycker det i grunden är ett sundhetstecken. Det är så klart problematiskt om det går ut över möjligheten att göra fredsbevarande insatser för att skydda civila i krigszoner. Men jag skulle vara betydligt mer oroad om köerna ringlade långa för att ta värvning.
Det finns absolut en risk i att bara möpar (militärt överintresserade personer) söker sig till Försvarsmakten. Men nu finns också en möjlighet att välja bort de som man inte vill ha - t ex människor med främlingsfientliga åsikter.
Fast, den främsta vinsten är egentligen följande: Det ses inte längre som ett sjukdomstillstånd att vägra bära vapen. Att få sitt psykologiska tillstånd granskat och sedan bli dömd till fängelse bara för att man inte vill bära vapen är sjukt. Inte människan som vapenvägrat.
Den ideologiska grunden har till sist vänts rätt efter att ha stått på huvudet under alltför lång tid.
Vapenvägran
Närmare Nato än nedrustningsavtal
Folk och försvars rikskonferens är i full gång och debattinläggen haglar tätt. Christoffer finns på plats i Sälen och pratar fredspolitik med deltagarna, men det är klart att det är en lång väg fram innan vi lyckats övertyga alla ;-)
Jag kan för egen del inte låta bli att kika på webbsändningarna och läsa de utspel jag hinner med. Reagerade på dagens DN debatt:
"Det fundamentala problemet med den svenska säkerhetspolitiken är emellertid större än allt detta [avsaknaden av tydligt innehåll i EU:s solidaritetsförklaring från svenskt håll, mitt tillägg]. Vad det handlar om är att Sveriges utanförskap avseende den centrala euroatlantiska solidaritetsorganisationen på det militära planet numera är direkt negativt för vår egen säkerhet." skriver Mike Winnerstig.
Jag håller med om att vi lever i utanförskap. Vi är inte heller med i det kanske mest centrala nedrustningsfördraget i Europa, CFE-avtalet, som begränsar militära förmågor och därmed säkrar politisk stabilitet. Sverige har för övrigt aldrig varit med i detta avtal.
Det är dessutom ett utanförskap vi delar med Ryssland. Såväl när det gäller Nato som CFE-fördraget. Utanförskapet är dock hästlängder större gentemot nedrustningsavtalet jämfört med det till Nato. Detta borde vara minst lika negativt för vår säkerhet.
Långsiktiga stödet till Burmas flyktingar hotat
"The Thailand Burma Border Consortium (TBBC) will cut humanitarian aid to Burmese refugees, as well as operational and programming expenses in 2011 due to a reduction in funding." skriver The Irrawaddy, och fortsätter
"Many of the new refugees at the camps have fled the recent conflict between Burmese government forces and armed ethnic groups such as the Karen National Union. A majority of the refugees in Thailand have fled from areas in eastern Burma, especially Karen State.
An estimated 7,000 recent refugees are currently displaced in Thailand in numerous small groups at various locations along the border seeking to avoid the detection of the Thai authorities".
Enligt den konstitution som militärjuntan tvingade fram 2008 ska de etniska arméerna i landet underställas militärerna i huvudstaden Naypyidaw. Flera av de etniska arméerna kräver självstyre och det säger sig självt att det lågintensiva inbördeskriget riskerar att förvärras nu när regimen driver igenom den speciella gränsstyrka (Border Guard Force, BGF) som ges i uppgift att bevaka gränsen mot Thailand.
Långt ifrån alla är nöjda. Inte minst alla människor som måste fly när militärer och beväpnade grupper närmar sig deras byar. Flykt till Thailand är ett alternativ och det - trots alla sina brister - möjliga skydd. Jag hoppas givarna till TBBC tänker om och ökar stödet istället för minskar det.
Jag är i alla fall mycket glad över att Svenska Freds börjat samarbeta med den burmesiska demokratirörelsen. Under våren 2011 kommer vi arrangera två seminarier med representanter från både civila samhället och de etniska arméerna kring fred och säkerhet. Rapporter från seminarierna utlovas!
Make spoons, not war
Lökodling i klusterbomb © doovie/Marc DiVall Vad gör man om i princip hela omgivningen är nerlusad med oexploderade bomber? Jo, förhoppningsvis lär man sig hur man kan oskadliggöra dem, ta tillvara på skrotet och sen låter man fantasin skrida till verket.
En del använder det för odlingsändamål och låter t ex lök eller en fin blomma växa. Jag kommer ihåg min första resa som nyvald ordförande för Svenska Freds. Den gick till Jordanien och statspartsmötet för Ottawakonventionen om personminor.
Där delades det ut askar med färska dadlar som odlats på minröjd mark. Stagnation hade bytts ut mot ekonomisk utveckling. Så ser det som tur är ut på många ställen i världen.
I en by i Laos tillverkar man skedar av metallskrotet som blir över när man desarmerat en oexploderad bomb, granat eller mina. Genialiskt! 150 000 skedar om året präglas ut i de hemmagjorda formerna.
Om jag en dag får råd att köpa ett hus med trädgård vill jag plantera morötter i ett Jas Gripen-plan. Lätt!
